Search results

Filter

Filetype

Your search for "*" yielded 122477 hits

Profilområdena: Letar lösningar på planetens stora kriser

Konflikter, men framför allt de möjliga synergier som finns ­mellan klimatarbete, bevarande av biologisk mångfald och människors välbefinnande är i fokus för ett profil­område. Forskarna ska bland annat arbeta med att hitta lösningar på klimatkrisen och hotet mot den biologiska mångfalden. – Det är direkt lösningsorienterad forskning. Vi ska utnyttja vår otroligt starka grundforskning i tvärvetens

https://www.lu.se/artikel/profilomradena-letar-losningar-pa-planetens-stora-kriser - 2025-09-30

Profilområdena: Hälsosamt åldrande i fokus

Proaktivt åldrande är ett nytt begrepp inom forskningen, vilket gör det extra roligt att det utsetts till profilområde. – Vi ser det som ett kvitto på att vi står för excellent och nyskapande forskning, säger professor Susanne Iwarsson, som forskar om aktivt och hälsosamt åldrande. Om man googlar på proaktivt åldrande får man i bästa fall träff på föryngrande hudkrämer. Det ligger långt från profi

https://www.lu.se/artikel/profilomradena-halsosamt-aldrande-i-fokus - 2025-09-30

Integrationen kan leda till ökad islamofobi

Det islamiska inslaget i Europa är på väg att normaliseras. Men integrationen leder också till att konfliktnivån ökar. Det menar Oliver Scharbrodt, universitetets nya professor i islamologi. Oliver Scharbrodt kom till universitetet i våras efter att ha fått Sveriges enda professorsstol i islamologi. – Jag lockades av att Lund är ett av Europas klassiska toppuniversitet och av att det här finns en

https://www.lu.se/artikel/integrationen-kan-leda-till-okad-islamofobi - 2025-09-30

Myndighetskapitalet buffert när hyror och elpris skenar

Lunds universitet riskerar hyreshöjningar för vissa lokaler på bortåt tio procent den 1 januari nästa år. LU Byggnads prognos är att genomsnittshöjningen hamnar på 6 procent. Ett sätt att klara av höjningarna är att använda myndighetskapitalet. Universitetets hyreskontrakt med Akademiska Hus innehåller en klausul om att hyrorna räknas upp med inflationen mätt i konsumentprisindex, KPI. Oktobersiff

https://www.lu.se/artikel/myndighetskapitalet-buffert-nar-hyror-och-elpris-skenar - 2025-09-30

Profilområdena: Kraftsamling runt mänskliga rättigheter

– Vi ska bli Sveriges centrum i världen för forskning och utbildning om mänskliga rättigheter. Utmaningarna är uppenbara så vi vill bidra till att analysera, förstå och lösa brännande samhällsproblem. Så beskriver Lena Halldenius, professor i mänskliga rättigheter vid Historiska institutionen, målet med profilområdet Human Rights in a Polarised World där hon är kontaktperson. Lund är redan ett nat

https://www.lu.se/artikel/profilomradena-kraftsamling-runt-manskliga-rattigheter - 2025-09-30

Profilområdena: Processer i sinnen och hjärna – från djur till maskiner

– Vi kan lära mycket av till exempel insekter som navigerar och positionerar sig på ett energilöst sätt, ­säger Kalle Åström vars profil­område ”Naturlig och artificiell kognition” samlar forskare från de flesta av universitetets fakulteter. Kalle Åström är professor i matematik på LTH och med sig i projektet har han bland andra Susanne Åkesson, professor i ekologi som forskar om djurs spridning o

https://www.lu.se/artikel/profilomradena-processer-i-sinnen-och-hjarna-fran-djur-till-maskiner - 2025-09-30

Profilområdena: Ljus och material i ny forskningskombo

NanoLund och Lund Laser Centre fick med MAX IV i en gemensam ansökan för att utforska framtidens material med hjälp av ljus. Målet är att samarbetet bland annat ska mynna ut i nya tekniker som bidrar till ett mer hållbart och hälsosamt samhälle. – Det här är två av universitetets starkaste forskningskonstellationer och tillsammans med MAX IV bildar vi en miljö som inte har någon motsvarighet i Sve

https://www.lu.se/artikel/profilomradena-ljus-och-material-i-ny-forskningskombo - 2025-09-30

Så ska LU profilera sig

Rektor har beslutat vilka fem områden som ska vara Lunds universitets profil­områden fram till år 2030. Varje projekt får fyra miljoner kronor av rektor för att komma igång. I en parallell process skickar LU till våren en ansökan till Vetenskapsrådet som gör den vetenskapliga bedömningen. Därefter fattar regeringen det slutgiltiga beslutet. Ett ja betyder ytterligare finansiering. Nej innebär att

https://www.lu.se/artikel/sa-ska-lu-profilera-sig - 2025-09-30

Mätningar kan leda till färre lokaler

I höst ska LU Byggnad tillsammans med Akademiska Hus mäta hur mycket vissa lokaler som universitetet hyr faktiskt används. Mätningarna görs bland annat med sensorer som placeras vid in- och utgångar till en del kontor och i undervisningssalar. Syftet är att effektivisera och minska lokalbehovet. Digitaliseringen och det ökade hemarbetet har lett till att kontor utnyttjas mindre än tidigare. Enligt

https://www.lu.se/artikel/matningar-kan-leda-till-farre-lokaler - 2025-09-30

Stora Guldmedaljen till Lars Samuelson vid LTH

Lars Samuelson, professor i nanoteknik och halvledarelektronik vid LTH och grundare av NanoLund, tilldelas Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademiens (IVA) Stora Guldmedalj för betydelsefulla insatser inom akademins verksamhetsfält. Priset delas ut av IVA:s beskyddare H.M. Konungen. Lars Samuelson tilldelas priset för sina internationellt framstående insatser som nyskapande forskare och forskningsledare

https://www.lu.se/artikel/stora-guldmedaljen-till-lars-samuelson-vid-lth - 2025-09-30

Mindre svartvit syn på brott efter tiden som domare

”True crime” har exploderat i populärkulturen och på löpsedlarna dominerar brott och straff. Linnea Wegerstad, universitetslektor vid Juridiska fakulteten, vänder sig mot tendensen att peka ut personer som begått brott som monster. Linnea Wegerstad forskar om sexual­brott och har en bakgrund som domare under utbildning. Hon hade kommit ungefär halvvägs i sin domarutbildning när hon ­valde att åter

https://www.lu.se/artikel/mindre-svartvit-syn-pa-brott-efter-tiden-som-domare - 2025-09-30

Ekonomihögskolan och LTH samarbetar i nytt centrum för hållbart näringsliv

Sparbanken Skånes centrum för hållbar näringslivsutveckling innebär ett tätt samarbete mellan Ekonomihögskolan och LTH. LUM träffade centrumföreståndaren Susanne Arvidsson för en pratstund om framtidsplanerna. Det har varit ett hektiskt år för Susanne ­Arvidsson. I våras fick hon och kollegorna besked om att Mistra beviljat 50 miljoner i anslag till deras forskningsprogram BIOPATH med fokus på fin

https://www.lu.se/artikel/ekonomihogskolan-och-lth-samarbetar-i-nytt-centrum-hallbart-naringsliv - 2025-09-30

De har kartlagt Sveriges sista gammelskogar

Träskvattenfyllda gummistövlar, troféhungriga jägare och sakral stillhet. Johanna Asch och Ulrika Ervander lämnade allfarvägarna och gav sig ut på en två månader lång roadtrip för att kartlägga ­Sveriges sista gammelskogar. Sist i reportaget finns en filmlänk till inventeringen. Sverige är ett av de länder i Europa som har störst areal orörda skogar. Det rör sig sällan om några större, sammanhålln

https://www.lu.se/artikel/de-har-kartlagt-sveriges-sista-gammelskogar - 2025-09-30

Konstnärlig boost väntar

Om fem år ska Konstnärliga fakultetens verksamheter flytta in i Kockums gamla industrilokaler i Varvsstaden i Malmö. Inne i den gigantiska maskinhallen pågår saneringen av jordmassor. Gifter och oljor måste rensas bort innan byggarna sätter igång. – Här arbetade min pappa som plåtslagare mellan 1966 och 1975, berättar fakultetens dekan Sanimir Resic. Det är snabba ryck för Sanimir Resic. För drygt

https://www.lu.se/artikel/konstnarlig-boost-vantar - 2025-09-30

Framtidens flygbränsle får eget labb

Nu är labbet som tar oss närmare framtidens bioflygbränsle invigt. Jetmotorlabbet vid LTH gör det möjligt att i fullskala studera hur motorer påverkas av nya bränslen – kunskap som blir allt viktigare när fossila flygbränslen fasas ut och ersätts av mer hållbara alternativ. Jetmotorlabbet finns vid LTH:s Trafikflyghögskola i Ljungbyhed och ska användas av forskare inom Trafikflyghögskolan, Energiv

https://www.lu.se/artikel/framtidens-flygbransle-far-eget-labb - 2025-09-30

Fortsatt kultursamarbete efter missad KIC

– Det hade så klart varit roligare om vårt konsortium hade fått kultur-KIC:en, men det viktigaste är att vi deltagit och utvecklat idéer och samarbeten som kommer att fortsätta. Det säger Anna Lyrevik, som arbetat med den stora EU-ansökningen om innovativa kultursatsningar, EIT Culture & Creativity, som kom på andra plats efter det konsortium som Uppsala universitet ingår i. Anna Lyrevik är rektor

https://www.lu.se/artikel/fortsatt-kultursamarbete-efter-missad-kic - 2025-09-30

Pensionsunderskottet i balans

Ökade pensionskostnader har under en tid varit en av universitetets ekonomiska hotbilder. Men nu har de stabiliserats. – De har slutat öka och vi har en årlig balans på verksam­hetens avsättningar och fakturorna från SPV, säger Karin Ekborg-Persson, biträdande förvaltningschef. Låga räntor har drabbat pensionsfonderna. Men den månatliga fakturan från Statens tjänstepensionsverk, SPV, tar ingen hän

https://www.lu.se/artikel/pensionsunderskottet-i-balans - 2025-09-30

Fyra skäl att använda Chefsplattformen

Det finns omkring 700 chefer på olika nivåer inom universitetet. Nu utvecklar sektionen HR Chefsplattformen. Här beskriver projektledaren Annica Ollerstam vad det är och varför cheferna bör använda den. 1. Alla anställda har nytta av gott ledarskap.  Chefer som är tydliga, säkra och trygga i sina ledarroller har stora förutsättningar att skapa arbetsglädje och en psykosocialt god arbetsmiljö för a

https://www.lu.se/artikel/fyra-skal-att-anvanda-chefsplattformen - 2025-09-30

LU har lägst friskvårdspeng

Anställda vid Lunds universitet kan få friskvårdsbidrag på upp till 1870 kronor per år. LUM har jämfört friskvårdsbidraget vid de så kallade SLUG-universiteten i Stockholm, Lund, Uppsala och Göteborg. Det visar sig att LU har lägst ersättning. Friskvårdsbidraget för anställda vid Stockholms universitet är 3000 kronor per år. Uppsala och Göteborg bidrar med 2000 kronor per anställd och år. Utöver f

https://www.lu.se/artikel/lu-har-lagst-friskvardspeng - 2025-09-30

Smärtsam tid väntar efter räntehöjning

Det kommer att göra ont. Och det måste göra ont. Alternativet är värre. Det anser nationalekonomen Fredrik N G Andersson om ekonomin för svenskarna efter att Riksbanken höjde räntan med en procentenhet i tisdags. – Att inflationen och räntan stiger så kraftigt är priset vi får betala för tio år av ekonomisk-politiska misstag, säger han.Veckans räntehöjning är den högsta sedan inflationsmålet inför

https://www.lu.se/artikel/smartsam-tid-vantar-efter-rantehojning - 2025-09-30